Vi längtar efter en beröring

1. Vi längtar efter en beröring,

ett möte med Guds verklighet,

som kan oss ge en överföring

av hälsa, hopp och helighet.

Vi saknar, söker, vi behöver

Guds tillförsikt om framtiden,

hans blick att kunna se utöver

den lilla trånga samtiden.

2. Ja, kom, Guds Ande, låt oss röras

av dig och finna riktningen

till målet dit vi längtar föras,

till livets höjd, fullkomningen.

Då når vi fram till det som väntar,

när klockan för Guds lösning slår,

och evighetens klockor klämtar

för glädjens fest, som dukad står.

3. Vi längtar efter att beröras

av Herren själv i hjärtats grund,

att av hans Andes krafter göras

till pelare i det förbund,

som tar på altaret sin boning.

Där blir Guds Son av oss tillbedd,

och ger oss av sin nåd försoning,

där hjärtats jordmån är beredd.

4. Låt djupet i vår själ beröras,

träd in i hjärtats frusna rum,

och låt oss tinas, låt oss röras

av kärlekens mysterium.

Ge oss den närkontakt med livet

som flödar genom Faderns Son.

Allt blir med Andens gåvor givet

i sakramenten och i tron.

Text och copyright Christian Braw, publ med tillstånd.

Just medan knopparna spränger sitt skal

Herre, vår Herre, ge glädje och glans

1. Herre, vår Herre, ge glädje och glans
när vi till gudstjänst ska mötas!
Folket må binda dej lovsångers krans,
tjänsten med tacksamhet skötas.
Högtiden växe med dagen!
Påsk liksom pingst går ju fram ur jul,
nu må din sol såsom guldet gul
göra var sovande vaken!


2. Låt bland oss verka ditt bad och ditt bord,
allt med de invigda tungor,
så att det hörs att din Ande, ditt Ord
är vad som talar och sjunger!
Ja, låt oss känna och smaka:
Anden är mera än kött och blod,
Herren är ljuvlig och evigt god,
skänker oss livet tillbaka!

Detta är dagen som Herren har gjort

1. Detta är dagen som Herren har gjort, 
den ska oss alla berika! 
Han har idag öppnat himmelens port; 
det ska var söndag predika! 
Ty i dess heliga timmar 
härlig ur graven Guds Ord uppstod, 
nådig till oss kom Guds Ande god, 
därför ska klockorna ringa. 

2. Herre, i ljuset från ordet oss ställ, 
så att du ensam får äran. 
Då ska vi prisa dej nu och i kväll, 
jubla till satans förfäran. 
Läk nu där han har gjort skada, 
gör evangelium för oss stort: 
detta är dagen som du har gjort, 
må vi på den vara glada!

 

O pingstens fest

 

O pingstens fest!

Du som är störst och bäst,

Gud Fader, Son och helig Ande

är på jorden gäst.

Lyft upp din blick och prisa Gud

 

1. Lyft upp din blick och prisa Gud, 

när nu så härligt på hans bud 

all jorden sej förnyar!

Nu grönskar åter hägg och rönn, 

nu speglar sej i klara sjön 

de ljusa morgonskyar. 

Vindens sus, 

bäckens brus, 

havets dyning, 

dagens gryning, 

lärkans tunga 

hör vi Herrens nåd lovsjunga. 

2. Den mörka natten är förbi, 

från snö har marken blivit fri, 

ej frost och is den täcker. 

Guds sköna sol nu lyser klar 

och allt som dött och fruset var 

till liv den åter väcker. 

Gud ske pris, 

som så vis 

ljuset tänder 

och oss sänder 

så från höjden 

återsken av påskafröjden.

3. Uppstånden är vår Herre Krist, 

allt skapat prise först och sist 

uppståndelsen och livet. 

All världen bjuds nu fröjd och frid

i löftet som till evig tid 

är i Guds ord oss givet. 

Kristus vann, 

och vi fann 

tröst i nöden, 

liv i döden. 

Han oss leder 

och sin boning i oss reder.

Har du vandrat över fälten

 

1. Har du vandrat över fälten 
någon majdag klar och varm, 
har du sett den späda grönskan 
spira upp ur jordens barm, 
har du skådat lundens knoppning 
och den lösta flodens språng, 
har du lyssnat till den glada 
fågelskarans hemkomstsång? 

2. O, då vet du vad en vårdag 
i den höga norden är, 
och då anar du måhända 
vad det löftet innebär: 
”Ödemarken ska få glädjas, 
blomstra som en lilja än!  
Libanons och Karmels skönhet 
Herren själv ska ge åt den.” 

3. Också vi en sådan knoppning 
skåda fått med fröjd och hopp, 
löftesrik den späda brodden 
skjutit blyg ur jorden opp, 
Andens varma sommarfläktar 
örtagården ljuvt berört, 
turturduvans röst man åter 
här och där i bergen hört. 

4. Herrens är det stora verket – 
vilken mänska med sin kraft 
ger väl åt det minsta frökorn 
liv och växtlighet och saft? 
Över allt och över alla 
råder endast Herren Gud, 
vem han vill i nåd han väljer 
till sitt rikes sändebud. 

5. Han är rik utöver alla, 
rik i sina redskap med, 
må vi då med vördnad skåda 
vittnesskarans långa led! 
Varje tjänare sin gåva 
liksom sin mission har fått, 
mest han hos dem alla söker 
trofasthet i stort och smått.