Om ändå elden redan brunne

1. Om ändå elden redan brunne 
så stark som du, o Jesus, vill! 
Om ändå hela världen funne 
den frid som hör Guds rike till! 

2. Visst glimmar det i mörka natten 
en liten låga här och där, 
visst är den stora frälsningsskatten 
för många hjärtan dyr och kär. 

3. Men låt den elden spridas vida 
och gör den skatten mera känd! 
Du lovat vara vid vår sida, 
din Andes bistånd till oss sänd! 

4. Ja, kom, o Jesus, till oss alla, 
och värm oss med din kärleks glöd! 
Låt oss ej längre gå så kalla 
för egen och för andras nöd. 

5. Låt nådens bud till alla föras, 
ge åt ditt rikes framgång fart, 
så lov och tack till dej kan höras 
från alla världens ändar snart. 

6. Ja, tänd din eld i våra hjärtan, 
bränn bort, bränn bort vårt eget slagg, 
men lindra även luttringssmärtan 
med dina löftens ljuva dagg. 

7. Låt alla egna nästen brinna
och usla brunnar torka ut, 
låt alla egna stöd försvinna; 
då blir du ensam Gud till slut. 

8. Men dina svaga lemmar, Herre,
o låt dem inte söndra sej! 
De är ju få, så mycket värre 
om inte de är ett i dej. 

9. De är så få, de är så svaga, 
men håll dem med din starka hand.
Lär dem att älska och fördraga, 
knyt till, knyt till ditt kärleksband! 

10. Smält allt vad åtskilt är tillsamman, 
gör varmt vad nu är ljumt och kallt! 
Blås liv i svaga kärleksflamman, 
och bli du själv vårt allt i allt!