I all sin glans nu solen strålar

1. I all sin glans nu solen strålar
och livets ljus försoning målar, 
när pingstens liljor får sin tid
och sommar nalkas ljus och blid. 
Nu mer än änglars röst bär bud
om gyllne skörd från livets Gud.

2. När sommarnatten svalka bjuder,
en näktergal i lunden ljuder.
I Guds beskydd vi har vårt bo
och vilar där i fred och ro,
i ljuvlig dröm om paradis,
och vaknar till vår Herrens pris.

3. Som vinden smeker blad och grenar,
med jorden himlen sig förenar.
Nu paradiset öppet står,
dess ljuvlighet vi smaka får.
Vid ängen porlar bäcken klar
från livets källa underbar.

4. Guds Ande, som sig ned har svingat,
har detta verkat och oss bringat,
ej av sig själv, men – oss till tröst,
i kärlek och med sannings röst –
av Ordet som blev kött och blod
och nu är hos sin Fader god.

5. Så vakna upp i mänskors boning,
och tacka den som skänkt försoning!
Församlas, alla tungomål,
i jubelsångens offerskål!
Stäm in omkring vår Herrens bord
i Guds församlings hyllningsord!

6. Se, tungorna av Anden glöder
för alla folk från norr till söder!
I Jesusnamnets offerskål
förenas alla modersmål.
I evighet höjs lovets ljud
i Jesu namn från oss till Gud.

7. Vår Gud och Fader utan like!
Snart blommar rosen i ditt rike.
För hjärtat som vi åt dig gett
du himlens rike oss berett.
Som solar små i evighet
vi strålar i din härlighet.

[Copyright David Termén, publ. med tillstånd]